Bli aldrig imponerad

Jag har sprungit på oräkneliga personer under åren som uttryckt en önskan att jobba med media, teve, reklam, musik, hallåeri och allt annat som gör att du syns, hörs, insups och betyder något. Dom allra flesta har på någon sekund visat sig odugliga att jobba med mitt yrke. Hur? Dom har varit påtagligt imponerade av mig, som de inte känner, för att dom sett mig på teve. Det har glittrat i ögonen på dem när de nyfiket förhör sig om hur det känns att synas i rutan. Jag har många gånger fått känslan av att folk ibland tror att jag känner någon liten mini orgasmisk känsla när jag kablas ut till tittarna genom etern även om jag inte själv är i närheten av en burk. Aaaah, gud va skönt, vad var det? Ja just ja, det var ju jag som kom flygande genom luften till reprisen av När och Fjärran klockan åtta!
Detta är givetvis så långt ifrån sanningen som man kan komma. Sanningen är snarare att man har större chans att lyckas ju mer blasé man förhåller sig till den exhibitionistiska aspekten av jobbet. Speciellt som nybörjare. Alla bransch-rävar har nämligen för länge sedan lagt ”jag är så cool för jag jobbar med media” attityden bakom sig. Vetskapen om detta är ett av de mest användbara vapnen du kan ha för att bli accepterad och etablera dig bland hantverkarna i branschen såväl som hos beslutsfattarna. Hopkokat kan man säga, försök att inte bli imponerad av någon eller något. Försök att se alla situationer på ett krasst, detaljerat och yrkesrelaterat sätt. Om du råkar koka kaffe på ett filmset när Maria Bonnevie gör sitt livs roll tillsammans med Michael Persbrandt framför en exalterad Kay Pollack så skall du tänka på hur kameran rör sig, hur Marias och Mickes kostym sitter, hur ljuset ser ut, om någon av team medlemmarna väsnas eller gör något som skulle kunna störa eller hur du på något sätt hade kunnat göra scenen bättre om du varit regissör istället för Kay. Det du aldrig skall tänka på är hur maxat det är att få vara med om det här ögonblicket, bara några meter ifrån Maria och Micke. Du kan känna hur Mickes armsvett doftar och hur Marias schampo skickar en nyans av timotej som blandas med kaffearomen där du står med tungan hängande av självkärlek och förrädisk nöjdhet. Du kommer då aldrig att komma vidare från din kaffekokare utan fastna i ett tjuren Ferdinand tillstånd och bara sitta och lukta på dom trista jävla blommorna och se korkad ut.
Genom att istället lagra intryck av det som sker bakom kameran, hantverket och organisationen som sakta men säkert skapar den mediala produkt som slutligen skall nå en konsument i form av underhållning, marknadsföring, utbildning eller allt i ett, skaffar du dig värdefull information till din mediala härskarteknik men jag återkommer till det.
Samtidigt signalerar du till alla runt dig att du är cool, pålitlig och har huvudet på skaft. Du kommer snabbt att bli anförtrodd med tyngre förtroenden och klättra uppåt.
Poängen med just det här lilla kapitlet bör kanske sammanfattas och det görs ungefär så här.
Om du rycker din kompis i ärmen och väser ”SÅG DU?” när Robinsson Robban passerar på stan så är den här boken överkurs för dig. Du behöver först förstå enkla, monumentala saker som att Britney Spears ibland har förstoppning och ringer till mamma och vill känna sig liten. Att hon känner sig supernervös när hon skall in till Opera i direktsändning och blir glad av att den stabile ljudteknikern som dragit myggsladdar under tröjan på alla från Cher till Cameron Diaz klappar henne på axeln och säger att det säkert skall gå bra. Du behöver förstå att den ytan som vi mediakonsumenter blir presenterade är produkten av ett hantverk som har mycket lite att göra med hur vi uppfattar den. Du måste förstå att 50cent loge när han spelar i Norrköping består av ett förvisso något pimpat hockeyomklädningsrum men dock ett hockeyomklädningsrum. När Bruce Springsteen spelar på Globen så hänger han också i ett hockeyomklädningsrum i flera timmar tills han ska upp på scen. För dig som tycker att det är coolt att vara något i stil med 50 cents gympaskoansvarig så kan jag bara säga att den personen knappast ens har ett hockeyomklädningsrum och att den här boken i så fall är överkurs för dig.
Alla ni andra kan gott fortsätta att läsa med vissheten att ni kommer att bli bättre på att putsa bajskorvar blanka. Delvis era egna men i synnerhet andras.