Redigeringens fyra budord

Redigerarhumor.
Redigerarhumor är ett ganska nytt begrepp i branschen och karaktäriseras av att redigeraren belyser eller förvrider något i det filmade materialet på ett sätt som inte var tänkt från början. Man kan till exempel göra en slowmotion repris av en medioker bedrift med ett blinkande R i ena hörnet av bilden eller lägga in en grafisk pil som pekar på något i bilden som ögat hade kunnat missa annars. Någon som petar sig i näsan i bakgrunden ovetande om att han är i bild till exempel. Man kan även klippa in så kallade bloopers, sekvenser när programledaren eller personerna i bild råkar säga fel eller göra bort sig. Då klipper man i allmänhet bara in felsägningen eller tabben snabbt för att omedelbart korrigera misstaget med den perfekta tagningen. Ett sätt att signalera lite självdistans och göra programledaren lite mänskligare ibland. Många roliga redigerarskämt når aldrig tittarna tyvärr utan fungerar istället som ett inhouse sätt att roa sig själv och sina arbetskamrater. Det är först på senare tid som man på allvar har accepterat att denna till synes interna humorform fått sippra ut till slutdestinationen.

Ljudeffekter.
Många ljudeffekter skulle kunna hamna under föregående rubrik men långt ifrån alla. Det finns inget som förstärker en stämning eller skapar en känsla lika mycket som en bra ljudeffekt. Här vill jag poängtera att jag även ser musiken och hela ljudläggningen som en ljudeffekt. Om någon till exempel ger ifrån sig ett roligt ljud som knappt hörs kan det ju vara lönt att belysa det genom att dra upp ljudet precis där även om det påverkar ljudkvalitén negativt i övrigt. När jag och Henke Eriksson visade vår HipHopvideo "work that ass" för argentur-mamman Josefin Charpentier gav hon ifrån sig en nästan ohörbart men talande råstön när jag dök upp utan tröja första gången, följt av kommentaren: -Va vältränad du är, väldigt vältränad! Den komiska effekten av klippet multiplicerades tusentals gånger genom att lägga 40 minuter i redigeringen på att få upp volymen på stönet. En annan övning man kan ägna sig åt är att besöka www.findsounds.com och söka på punch. Hundratals roliga smock-ljud som du kan ladda ned. Sedan tar du en sekvens ur en vanlig och helst lite tråkig boxningsmatch och börjar placera ut ljudeffekterna och leka runt. Ett utmärkt sätt att förstå ljudens makt och samtidigt träna på att maximera dess effekt.

Snabba, ungdomliga klipp.
Man brukar säga att en minut färdigklippt teve känns som en timme för tittaren. Det är givetvis en grov överdrift men det känns oerhört ofta som betydligt mer än en minut. I den kommersiella sektorn där jag har hämtat merparten av min erfarenhet jobbar man i princip aldrig med långa, talande klipp som beskådaren kan sitta och suga på alltjämt njutandes lite klassisk musik. Man jobbar vid närmare eftertanke inte med klipp som är tänkta att sugas på överhuvudtaget. Det är snabba, tuffa och ungdomliga klipp som gäller. Ofta inbillar jag mig att det är ett sätt att få den zappande generationen att stanna upp med tummen och tänka "herrejävlar, här händer det grejer vill jag lova". Detta kan ju förvisso funka men det garanterar ju på intet sätt att programmet är bra när man valt att stanna. Kanalerna och produktionspamparna är dock ganska orubbliga i detta avseende så bilda dig inga illusioner om att du ska skapa en nyrenessens för de långsamma och uttrycksfulla klippen. Du kommer att få sparken.

Grafik. Aftereffects.
Även om du inte tänker jobba som redigerare, kräv att någon polare lär dig grunderna i Photoshop eller Illustator. Helst aftereffects. Det är guld värt att kunna skapa grafiska och designmässiga prototyper som beskriver känslan i inramningen. Vidare vill jag här poängtera att grafiken, texten och designen på denna inramning är det som sätter den yttersta känslan på ditt material. Om typsnittet och grafiken är super B så blir ju känslan av hela jobbet super B. Här finns som du redan räknat ut fantastiska möjligheter att putsa upp lystern markant på skitkorvar som tett sig bortom räddning.